Idag när hon satt i sin Bumbostol och smaskade i sig gröt bestämde jag och Lovisa att vi ska ha det bra och kul tillsammans när hon blir stor. Gå på restaurang som jag och mormor gör, äta goa middagar och dricka vin. Resa bort tillsammans och mysa som bara mamma dotter kan göra. Kändes så speciellt att planera inför en framtid långt fram i tiden. Får en distans till ingreppet, det kommer inte påverka oss då utan kommer vara ett minne. Ett minne likt när jag var på sjukhus ett dygn med Rasmus som 2 veckorbebis då pappa Tommy upplevde att Rasmus hade ett andningsuppehåll. Allt var bara bra med honom. Eller den gången vi blev påkörda bakifrån och Jesper bara var 6 veckor gammal och vi fick åka ambulans in till sjukhuset. Det är också bara ett minne nu.
Från början har jag valt att berätta om detta för vänner och nära bekanta. Dem vars barn killarna umgås med känner jag bör veta vad familjen går igenom. Det har hjälpt att dela med sig. Tack vare Johanna, min goaste vän sedan 34 år tillbaka har jag börjat skriva ner hela historien i denna blogg. Älskar dig Jebbe! Det är få förunnat att ha så goa gamla vänner från barndomen som i ljusa och mörka tillfällen känner en nästan lika bra som en själv. Jag har dessutom fler än en...
 |
| Bästa Johanna och jag på galej |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar